som ovannämnda citat är hämtat från framhåller föredraganden att 36 AvtL är enskyddsregel för speciella och oreglerade situationer och en spärr motkringgående av regler. Det framhålls även att det inom aktiebolagsrätten finnsett tillfredställande skydd för minoritetsägare och att 36 AvtL därförtroligtvis kommer att få en begränsad betydelse på området. Det utesluts dockinte att det i vissa fall finns skäl att tillämpa bestämmelsen inomaktiebolagsrätten.212 Detta bör kunna tolkas som att det finns en möjlighet attbeakta speciella aktiebolagsrättsliga hänsyn vid tillämpningen av 36 AvtLpå avtalsvillkor i aktieägaravtal.Den juridiska litteraturen som rör aktieägaravtal berör på flera ställen vilkamöjligheter som finns att tillämpa 36 AvtL på avtalsvillkor i aktieägaravtal.210Se NJA 2017 s. 113, NJA 2011 s. 67, NJA 2009 s. 408, NJA 2007 s. 962 och NJA 2000s. 462 där inte skäl för en tillämpning ansetts föreligga. I NJA 2012 s. 776 har skäl för entillämpning ansetts föreligga. Detta mål rörde ett avtal mellan en näringsidkare och enkonsument.211SOU 1974:83 s. 123.212Prop. 1975/76:81 s. 112-113.42I vissa fall med en längre motivering och mer ingående beskrivning, i andrafall med endast korta påpekanden. Ett exempel på det senare är Johanssonsom anför att röstavtal där aktieägare förbinder sig att rösta på visst sätt skullekunna träffas av 36 AvtL om det innehåller orimliga avtalsvillkor.213Karlgren uttalar i ett rättsutlåtande som till vissa delar tagits in i referatet tillavgörandet Graningeverken att 8 skuldebrevslagen, vilket är en föregångaretill 36 AvtL, utgör en gräns för vad en part avtalsrättsligt med giltig verkankan ta på sig genom aktieägaravtal. Karlgren menar att utgångspunkten är attett villkor om hur aktieägaren ska utöva sin rösträtt inte är ogiltig på grund avaktiebolagsrättsliga hänsyn. Avtalsvillkoret är inte ogiltigt på

r rettsvitenskap 1995 s. 1-240[Citeras: Wilhelmsen i Tfr (1995)Elektroniska källorKure, Schmith och Hedegaard Kristensen, Selskabsloven, Karnov 2017-0523Munukka, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar påförmögenhetsrättens område 36 , Lexino 2012-12-31Nerep, Adestam och Samuelsson Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap 1 ,Lexino 2017-07-03Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 4 kap. 7 ,Lexino 2017-10-27Svernlöv och Westin Avtalsmall till aktieägaravtal Karnov (hämtad 201710-30)Volvo Cars Pressmeddelande daterat 18 april 2017 tillgänglig via:https://www.media.volvocars.com/global/engb/media/pressreleases/207309/volvo-cars-and-autoliv-autonomous-drivingjoint-venture-zenuity-starts-operations (hämtad 2017-11-09)59RättsfallsförteckningSvenska avgörandenHögsta domstolenNJA 1972 s. 29NJA 1983 s. 332NJA 1988 s. 230NJA 1989 s. 346NJA 1992 s. 782NJA 2000 s. 462NJA 2007 s. 962NJA 2009 s. 408NJA 2011 s. 67NJA 2011 s. 429NJA 2012 s. 776NJA 2016 s. 962NJA 2017 s. 113NJA 2017 s. 289Högsta förvaltningsdomstolenR� 2000 ref 56Svea hovrättSvea hovrätts dom 2003-06-13, mål nr � 2116-13Svea hovrätts dom 2004-02-19, � 1244-04Norska avgörandenHR-1995-4-ADanska avgörandenH�jestret UfR 1996.155060

rm av tolkning e contrario till definitionen skäligt avtalsförhållande. Man menar då attavtalsförhållandet är jämlikt eller rättvist och inte avviker från de krav somkan ställas.212 Det är av vikt att förstå att bedömningen av oskälighet är olikaberoende på om det är aktuellt med oskälighet på grund av omständigheter isamband med avtalets ingående, oskälighet i sig eller oskälighet på grund avsenare inträffade förhållanden.213Syftet och rättsföljderna av jämkning är att återställa, eller så gott som återställa, den ursprungliga riskfördelningen som parterna avsåg vid ingåendet av206Ramberg och Ramberg (2016) s. 137.Adlercreutz och Gorton (2011) s. 242 f.; Ramberg och Ramberg (2016) s. 142; Bernitz(2013) s. 158.208I lagtexten uttryckt i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet, se 36 AvtL och Bernitz (2013) s. 156.209Ramberg och Ramberg (2016) s. 136 f.; NJA 1999 s. 408, NJA 2012 s. 776; Bernitz(2013) s. 156.210Ramberg och Ramberg (2016) s. 136; Bernitz (2013) s. 156 f.211Bernitz (2013) s. 156.212Jansohn och Kjellin (1990) s. 39 f.213Ramberg och Ramberg (2016) s. 137.20761avtalet, med undantag för det oskäliga.214 Vad som beaktas vid bedömningenav oskälighet enligt 36 AvtL är omständigheterna vid avtalets tillkomst, avtalsinnehållet, senare inträffade förhållanden, och omständigheterna i övrigt.215 Paragrafen anger således generella bedömningsgrunder för när ett avtal kan anses oskäligt, men specificerar inte det tydligare.216 Vid exempelvisförklaringsmisstag menar Ramberg och Ramberg att man, vid en oskälighetsbedömning enligt 36 AvtL, även vid en samlad bedömning kan ta hänsyntill vilken part som framkallat misstaget, om en misstagspart med fog agerati förlitan på avtalet, misstagspartens grova vårdslöshet samt placeringen avrisk med hänsyn till de förhållanden som misstaget avser.217Prövningen av oskälighe

Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 3 , under rubriken01. Formkrav, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 4 , under rubriken01. Ogiltighet m.m., hämtad den 23 november 2018.Ramberg och Herre: Köplagen. En kommentar (26 oktober 2018 2 uppl,Zeteo, www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 9 , under rubriken3.5 Tiden för avlämnandet, hämtad den 25 november 2018.110RättsfallsförteckningNJA 1974 s. 660.NJA 1981 s. 1072.NJA 1985 s. 717.NJA 1986 s. 366.NJA 1986 s. 596.NJA 1987 s. 845.NJA 1989 s. 269.NJA 1989 s. 614.NJA 1990 s. 24.NJA 1991 s. 319.NJA 1996 s. 400.NJA 1996 s. 410.NJA 1997 s. 382.NJA 1999 s. 408.NJA 1999 s. 575.NJA 2004 s. 682.NJA 2005 s. 309.NJA 2006 s. 53.NJA 2007 s. 35.NJA 2008 s. 24.NJA 2008 s. 392.NJA 2010 s. 416.NJA 2010 s. 559.NJA 2012 s. 597.NJA 2012 s. 776.NJA 2013 s. 271.NJA 2014 s. 960.RH 2005:11 I och II.Stockholms tingsrätt, mål T 1893-18, dom 2018-06-21.111